L:a Korpmaren. Detta är en av alla tusentals öar i Stockholms Skärgård, ändå är det den vi gillar mest. Den har arrenderats av Årstadals Båtklubb sedan mitten av 1900-talet. Ön tillhör Erstavik, som är ett s.k. fideikommiss. Kanske ska vi vara glada för detta gamla sätt att låta ägendom gå i arv, för så länge det är det så kommer inget att ändras. Detta är uppenbarligen ledordet på L:a Korpmaren; ingen ändring.
Så nu när det är folktomt här på ön så passar jag på att kapa två gamla träd vid ängen. En riktigt torr och murken al och en tall som är snart likadan. Alen far i backen och går i tusen bitar, tallen är något stabilare. Det blir en bra stund med att kapa upp pinnarna och baxa ris och kvistar till brasan. Många pinnar blev det. Men det känns bra att få bort dessa riskobjekt från ängen/gången.
Efter fixet så är det dags för bastu. Kasia har varit och plockat bär och svamp. Medans jag tänder bastun så ringer Kjelle o Anki och säger att dom är på väg. Dom blir givetvis inbjudna till bastun och en halvtimme senare sitter vi alla i en varm bastu och myser. Tyvärr är det fortfarande väl kallt i vattnet men om man vill bli ren så måste man i.
Aftonen blir som vanligt lugn och trevlig. Leffe o Myran ansluter till middagsbordet och aftonen är faktiskt ganska skön. Det avslutas med en rejäl brasa av ris och pinnar från dagens fixande.