Så var det äntligen dags att köra ut båden till Djurö efter vinter-dvalan vid Årstaviken. En kall maj-morgon blev till en fin dag och runt 12:30 kom jag så äntligen iväg.
Lite mulet men ändå utan regn och vinden endast svag och knappt märkbar. Det kändes fantastiskt att få ge sig ut på vattnet igen. Tyvärr kunde ingen följa med och dela upplevelsen men jag trivs även bra själv, man får ju ändå åka genom fantastiska miljöer att njuta av.
Att glida in i Hammarbyslussen är liksom punkten som lättar på trycket. Ungefär som när man 1982 muckade från lumpen, en form av frihetskänsla. I slussen samsades jag med några fler båtar, bland annat en oerhört fin segelbåt i trä. Den hade ännu inte fått masten monterad, men den hoppas jag få se fler gånger. Hammarbykanalen var lugn och lite befriande att få glida igenom.
När man möter andra båtar så är det lite skoj och man morsar på varandra, men vissa båtar är lite större än andra. Viking Lines M/S Cinderella är ju lite större än de flesta man möter. Det är ganska mäktigt att glida framför denna jätte och när man sedan ligger bredvid så vet man att den båt man har ändå är ganska liten. Tyvärr såg jag ingen som vinkade trots att jag vevade mina armar så gott jag kunde.
På vägen ut märkte jag att GPS/Autopiloten inte riktigt lirade som jag önskat. Detta märkte jag även förra säsongen men det var inget större problem. Kanske hade det att göra med den uppdatering som jag gjorde förra året av programvaran. Så jag tog mig tid att läsa på lite på Internet och kom fram till att en om-kalibrering av kompassen vore det bästa.
Så när jag kom ut på öppet och lugnt vatten så passade jag på att göra som jag blivit tipsad och vips så var det hela löst. Nu gick autopiloten som den skulle och allt var frid och fröjd.
På Baggenfjärden var det åter dags för att se vad maxfart (WOT – Wide Open Throttle) kunde ge. Så när vinden var som svagast (lite motvind) så var det till att trycka reglagen i botten. Enligt GPSen så blev det 23 knop och båda motorerna maxade 3450 varv/min. Det kändes riktigt bra. Jag kunde tyvärr inte använda trimplanen då den ena inte riktigt vill som jag. Det blir ett projekt att ta tag i under året.
Väl ute på det större blå efter Kolström och Strömma Kanal så känns det som bäst. Himlen var underbart blå med endast någon liten molntuss. Vattnet lugnt och vinden mycket klen. Riktigt härligt att få glida genom vattnet. Märkbart få båtar har varit ute. Några som fiskade i Kolström, någon enstaka arbetarbåt, en som paddalde SUP och en Nimbus 32 (?) var nog allt ja mötte bland kanalerna och ute på det öppnare vattnet.
Men så efter 3:45 så var jag så framme vid hamnen på Djurö. Det var fortfarande väldigt få båtar som kommit i, men på land jobbades det för fullt på många båtar. Jag monterade på de tampar som skulle dit och sedan låg pärlan där på plats. Under vintern har även min lokala kapell-fixare lagat en del skador på kapellet och nu hoppas jag att det kommer bli en fantastisk sommar utan problem och annat som stör. Planen är dock att byta en massa filter och förhoppningsvis även oljan……